French Post-Impressionist Painter and Printmaker, 1864-1901 Henri de Toulouse-Lautrec, a direct descendant of the counts of Toulouse, was born on Nov. 24, 1864, at Albi. His eccentric father lived in provincial luxury, hunting with falcons and collecting exotic weapons. Henri began to draw at an early age. He suffered a fall in 1878 and broke one femur; in 1879 he fell again and broke the other one. His legs did not heal properly; his torso developed normally, but his legs were permanently deformed. Encouraged by his first teachers, the animal painters Rene Princeteau and John Lewis Brown, Toulouse-Lautrec decided in 1882 to devote himself to painting, and that year he left for Paris. Enrolling at the Ecole des Beaux-Arts, he entered the studio of Fernand Cormon. In 1884 Toulouse-Lautrec settled in Montmartre, where he stayed from then on, except for short visits to Spain, where he admired the works of El Greco and Diego Velazquez; Belgium; and England, where he visited Oscar Wilde and James McNeill Whistler. At one point Toulouse-Lautrec lived near Edgar Degas, whom he valued above all other contemporary artists and by whom he was influenced. From 1887 his studio was on the Rue Caulaincourt next to the Goupil printshop, where he could see examples of the Japanese prints of which he was so fond. Toulouse-Lautrec habitually stayed out most of the night, frequenting the many entertainment spots about Montmartre, especially the Moulin Rouge cabaret, and he drank a great deal. His loose living caught up with him: he suffered a breakdown in 1899, and his mother had him committed to an asylum at Neuilly. He recovered and set to work again. He died on Sept. 9, 1901, at the family estate at Malrome.  Related Paintings of Henri Toulouse-Lautrec :. | Bust of Marcelle Lender | Madame de Gortzikoff | Dance to the Moulin Rouge | The Clowness Cha-u-Kao | Jane Avril -1893 |
Related Artists:
GIOVANNI DA MILANO
Italian Gothic Era Painter, active 1350-1369
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .
Hughes Taraval
1729-1785